Sverige är ett land där det råder demokrati. Det innebär att riksdagen och regeringen består av folkvalda politiker som röstas fram vart fjärde år. Förutom riksdag och regering väljs politikerna in i regioner eller landsting och kommuner. Riksdagen består av 349 ledamöter och det är dessa som väljs in vart fjärde år. Alla tillhör ett parti när de väljs in, men ibland lämnar ledamöterna sina partier efter olika skandaler och väljer att sitta kvar i riksdagen som så kallade politiska vildar. Det innebär att de inte tillhör något parti.
Sverige består av 21 län och 290 kommuner där de folkvalda politikerna tillsammans styr hur pengarna i de olika budgetarna ska fördelas. På riksnivå styrs exempelvis myndigheter som Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket och högskolor. Landsting eller regioner har hand om till exempel sjukvård och kollektivtrafik, medan kommunerna ansvarar för skolor, förskolor och äldreomsorg.
I dag finns det sju riksdagspartier i Sverige: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Det finns även ett stort antal mindre partier som är aktiva på lokal nivå. Det är fritt fram för den som vill att starta ett politiskt parti i Sverige. För att komma in i riksdagen krävs det att ett parti får mer än fyra procent av rösterna i ett val. Det senaste valet som hölls i Sverige var år 2018. Största parti blev då Socialdemokrater
na och efter många om och men bildades en ny regering. I regeringen sitter nu representanter för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Statsminister är Stefan Löfven (S).
Det är som sagt val i Sverige vart fjärde år. Då har alla som har rösträtt i landet möjlighet att rösta på vilket parti och kandidat de vill ska sitta i riksdagen, regionen och kommunen. Man röstar anonymt och ingen behöver tala om för någon annan vem eller vilket parti man har röstat på. Under valkvällen hålls valvakor på många håll i landet och resultatet uppdateras löpande i tv, radio och webbtidningar. I samband med att vallokalerna stänger redovisas en vallokalsundersökning som kan ge en hint om hur det slutliga valresultatet kommer att bli, men ingenting är klart förrän alla röster är räknade, och även kontrollräknade.
Ingen under 18 år får rösta. Den som fyller 18 år dagen efter valdagen får alltså vänta på sin tur och blir förstagångsväljare först fyra år senare. Man kan också ha rösträtt i en del val, men inte alla. Den som inte är svensk medborgare får till exempel inte rösta i riksdagsvalet, men kan ha rösträtt i de lokala valen på sin hemort.
Det finns ett stort allmänintresse kring politik, särskilt valen, och många stora medier samlar alla sina artiklar och rapporteringar så att läsaren kan hitta tillbaka och hålla sig uppdaterad om händelserna även i efterhand.